Bokrecension – Dit du inte får gå

Dit du inte får.jpgFörfattare: Emil Haskett
Förlag: Fantasiförlaget
Utgivningsår: 2017
Sidor: 364
Format: Kartonnage
Språk: Svenska

 

Presentation och format

Det finns en gammal uttjatad floskel om att man inte ska döma en bok efter dess omslag. Själv har jag aldrig lyckats uppbringa denna ödmjukhet som konsument utan kommer på mig själv att relativt ofta välja vad jag läser just efter omslag. Dit du inte får gå, träffade helt rätt på den punkten. Jag rev upp paketet med boken samma dag som den anlände till mig och beundrade luntan länge innan jag öppnade pärmen. Omslagsbilden är vacker och samtidigt skrämmande, precis som boken. Den matta finishen känns bra i handen och det något mindre formatet är skönt att hålla. Kan tyckas som en struntsak men som konsument så är hela produkten intressant för mig. Jag ska trots allt hålla i den ett antal timmar och vill då gärna att den fysiska upplevelsen ska vara rätt. En tydlig och aningen “cartoonig” karta i början av boken visar sig längre fram vara ett suveränt stöd för att man ska få en komplett bild av bokens handling. Presentation och format är spot on!

Betyg: 5/5

Handling

När jag börjat läsa insåg jag ganska tidigt att detta kommer vara en bok som är svår att recensera. Inte för att den är rörig eller så, utan snarare för jag upplever den har så många dimensioner. Först och främst – boken är riktigt bra och det finns ett driv. Jag är fullkomligt allergisk mot litteratur utan driv och jag har inte tålamod att vänta på drivet som kommer längre fram i vissa berättelser. Livet är för kort för att man ska vänta på driv. Jag rekommenderar alltså boken – STARKT. Med det sagt går vi vidare till berättelsens handling.

I dess kärna finner vi en handfull ungdomar från stadsdelen “Fält” som representerar det stereotypiska villaområdet man finner i samtliga svenska städer. Övre medelklass, fler än en bil per familj, ungar som idrottar på fritiden, föräldrar med ordnade liv, charterresor, grillkvällar etc. Det är prydlig och ordnat samtidigt en parodi på människors inrutade och lite småtråkiga liv. Författaren har skapat en spännande fiktiv stad – Borgtuna, som man snabbt känner igen sig i. Här finns de vanliga områden som vi ser i vår egen verklighet. Tusenhusen (miljonprogramsområde), Innerstaden (ganska självtalande), Henriksberg (högskola/universitet) och så min favorit Garnisonen (gammalt militärområde). Just det sistnämnda talar särskilt till mig då jag själv vuxit upp, bott, studerat och arbetat i Ronneby, Växjö, Hässleholm, Kristianstad, Karlskrona. Samtliga städer med liknande områden och historia. Ungdomarna lever sina liv och möter utmaningar som jag är säker att många läsare kommer att känna igen. Vi finner kärlek, vänskap, skola, sex och så vidare. Författaren har verkligen fångat essensen i hur det är att vara i klyftan mellan ungdom och vuxenliv. Väldigt praktiskt då just dessa grupper också är bokens huvudsakliga målgrupp.

Sedan så har så klart Gamla stan. Området som boken kretsar kring. En mystisk stadsdel befolkat av människor som är… anorlunda. Frigjorda från det inrutade, tråkiga eller är de alla galna. Drivna från vettet av Mörkån och dess kraft som rinner genom stadsdelen. Men är det enbart människor som lever här?

Märkliga saker sker med besökare i Gamla stan. För vissa visar sig stadsdelen vara en drog som ständigt lockar till nya återbesök. För andra en mardröm. Just denna touch tilltalar mig enormt eftersom det är ett suveränt sätt att utveckla bokens karaktärer med och för att faktiskt skapa trovärdiga karaktärer. Ungdomarna ser och upplever Gamla stan med olika filter. Filter som är förankrade i deras individuella livshistoria, drivkrafter och önskemål. Gamla stan är mer än bara en stadsdel. Den kan tolkas som en egen karaktär, i vissa fall en protagonist, i andra antagonist. Fantastisk berättarteknik. Jag är riktigt imponerad att detta är författarens debut. Träffar jag E. Haskett någon gång så vill jag verkligen trycka hans hand och berömma honom för verket.

Just detaljerna i handlingen vill jag lämna utanför denna recension. Borgtuna i allmänhet och Gamla stan i synnerhet ska utforskas av läsaren och en mer ingående redogörelse av handlingen hade onekligen resulterat i en del spoilers. Jag vill verkligen inte beröva dig – framtida läsare detta nöje. Jag sugs in i berättelsen och fantiserar själv hur min vistelse i Gamla stan hade varit. Vad hade jag sett och upplevt som ingen annan ser. Hade jag kommit ut från stadsdelen? För alla gör ju trots allt inte det.

Betyg: 5/5

Språk

Här finner jag bokens egentligen enda nackdel. Ibland känner jag att språket är lite för enkelt. Boken riktar sig enligt förlagets hemsida till äldre ungdomar och vuxna och med det sagt så tycker jag ändå att språket ibland känns lite för basic. Det är absolut inget genomgående och överlag är det ett fint flyt. Just språk är ju en knepig balansgång och jag som är språkpolis av rang är svår att tillfredsställa. För den stora massan är nog språket alldeles lagom och jag tror faktiskt inte att författaren syftar till att utmana läsaren rent lingvistiskt.

Betyg 4/5

Omdöme

Dags för slutkläm! Köp boken om du gillar mystik och skräck. Det är inte renodlad skräcklitteratur men jag tror att fans av genren kommer att uppskatta den. Det är en annorlunda touch på skildringen av unga människors liv. Man skulle kunna säga att Dit du inte får gå är vad den lagom hypade tv-serien Skam hade varit om den skrivits av Edgar Allan Poe. Det är lagom mörkt, lagom gotiskt, lagom mystiskt och jävligt spännande.

Det bästa av allt – Dit du inte får gå är första boken i en planerad serie.

Slutbetyg: 4.5/5

// Sagokungen

 

 

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

Blogga med WordPress.com.

Upp ↑

%d bloggare gillar detta: